Hur fan ska vi göra med jackan?

Veckans höjdpunkt - skolavslutningen. I torsdags var det avslutningsmiddag, jättekul och alla var sjukt fina. Somnade vid 2 och var sen i kyrkan kl 7 för att öva innan jag och Bella skulle sjunga. Inte mängder med sömn alltså. Sen försvann bara gårdagen på nån sekund. Fick betygen, grät, sprang ut till skolgården, grät, kramades, grät. Helt underbart. Den sjuka känslan att 3 år, ett kapitel, var över. Vetskapen att man skulle skiljas från sin klass och alla på skolan, bara sådär.

Det var väl igår jag skulle börja 7:an? Det var väl igår jag gick upp två timmar innan skolan börja för att platta mitt yviga hår och ta på mina nyinköpta kläder? Det var väl igår jag gick 35 minuter innan bussen gick (trots att det tar 11,5 minut att gå, noga mätt efter otaliga promenader) och sprang ändå sista biten vilket resulterade i att jag fick stå 20 minuter och vänta på bussen. Var det inte igår jag och Linnéa sms:a om hon hade jacka, om jag hade jacka, om vi kanske kunna lägga den i väskan?

Jag kommer sakna klassen, alla sköna och roliga personer. Jag kommer sakna att kunna gå i korridoren och känna alla. Jag kommer längta tillbaka till de roliga saker vi gjort. London.

Att få avsluta kapitlet med en grym kväll i går i Skara - det gjorde verkligen min tid på Transten rättvis.